Snart kommer brandvarnarna gå i huset, min hjärna håller på att överhettas, rejält!
  Har inte varit så här irriterar på riktigt länge. Stress, lite sömn och hur mycket saker som helst att göra troor jag är orsaken. Helvete.  Om trekvart ska jag vara i Oxelösund för möte med folk på Koordinaten, innan dess ska jag försöka formulera några meningar som jag kan ha med i texten jag ska försöka hinna skriva ikväll under tjejernas träning.  Jag hatar när folk går mig på nerverna såhär, när saker och ting inte löser sig som jag vill och att jag ständigt verkar ha alldeles för lite tid!!

Ipoden får hänga hela dagen på tork idag. Han hade nämligen råkat slinka med ner i tvättmaskinen. Smutsig tydligen.

Jag ska hålla alla tummar för att han återhämtar sig, annars får vi helt enkelt göra slut. 
 

Full rulle förra veckan resulterade i en ovanligt lugn helg, även om jag lyckades ha fullt upp i stort sett hela tiden ändå. 
  Johanna kom hem från Linköping över helgen så fredagkvällen förgyllde jag i tvsoffan med henne.

Lördagen började med en tidig promenad i solskenet innan jag tog mig till Rambo där vi mötte Norrköping.
  Tjejerna gjorde en riktig toppenmatch. Skakigt i början, men efter 3 mål på 15 sekunder så började tjejerna kämpa. Och vilket gäng det är det där, trots att ankan svimmade av och låg sista perioden på bänken så ställer alla upp för varandra som en riktig familj och köttar till slutsignalen går. Tårar i ögonen får man verkligen av dessa sammansvetsade personligheter.
  Efter den härliga segern blev det lunch på Hellmans med Johanna och Maria. Underbart att man kan sitta ute och äta i bara tischa i mitten av september. 
 Efter en promenad på stan begav vi oss till Sportis eftersom herrarna hade serieprempa. Ett övertaggat sporthallen fick se ett övertaggat onyx komma in på planen. Spännande match som tyvärr slutade med förlust i SD. Men ojojoj, vilket kanonår det kommer bli för Onyx med det här laget. Grymt!
   Lördagkvällen spenderade vi hos grannarna med god mat och födelsedagsfirande. Jag somnade i soffan vid 9 och sov skönt till ljudet av PS3spelande småkillar och vindrickande vuxna.

Igår vaknade jag tidigt och åkte till Kyrkan för att rösta. Pinsamt att bara 12% av alla röstberättigade röstade. Är man medlem i Svenska kyrkan ska man iallafall göra sin röst hörd. Nu fick istället Sverigedemokraterna mer makt vilket jag tycker är förjävligt.
  Efter det for jag på auktion med farmor, träffade några okända sysslingar och deeptalkade med farmor, Världens finaste farmor.
  När vi kom hem blev det kalas. Det absolut bästa med födelsedagskalas är varken presenter eller all god mat, det är att alla samlas. Hela tjocka bästa släkten var här och käkade. Sen spelade vi spel och kollade på kort. 
  Grymt bra "för tidig födelsedag"

Men idag är det iallafall på riktigt. Idag är det min dag och idag blir jag vuxen på riktigt. Tonåring är liksom förbi nu. Det känns både bra och dåligt. Folk som känner mig vet att jag är dålig på att vara vuxen och bättre på att vara barn. Jag tillhör skaran som önskar att pippis piller skulle finnas på riktigt och att man alltid skulle få vara barn. Jag får försöka inse att dom åren nu är förbi och istället försöka lära mig det här. :)

Jag ser verkligen fram emot varenda dag hela den här veckan. Är det inte helt jävla underbart med såna veckor?

Avnjöt världens godaste torsdagsmiddag på Skeppsbrons soliga terass. Vi passade på att njuta av den här säsongens, kanske sista, kväll på skeppet. Snart är det höstrusk och då blir hamnen lika stilla som vanligt igen.  Avslutade kvällen med te på Voyage. Livskvalité var ordet.

Imorse vaknade jag innan klockan ringde och längtade otroligt mycket till Marsviken. Det måste ju vara ett ganska gott tecken när man vaknar vid 05 och LÄNGTAR till jobbet?  
  Världens bästa sätt att börja dagen på är det iallafall!
Skrattade så jag grät när Sarah berättade om p-vakten som gett henne böter och som hon sedan tänkte köra över. Hon är go hon!
  Fortsatte sedan mot Hertz. Idag var det en riktigt trälig dag där faktiskt. Glömde bankkort, kanelbullarna var slut, bilarna kom inte när dom skulle, nätet la ner så datorn slutade fungera, och harpan var spärrat så jag satt och tittade i taket nån timme. Sen tryckte jag på fel knappar vid fel tillfällen vilket gjorde att det blev riktigt illa där ett tag. Och självklart blir man pissförbannad på sig själv när sånt händer, men jag måste komma ihåg att jag faktiskt inte har fått någon som helst rutin på det hela ännu, jag lär mig fortfarande. Man lär sig av sina misstag, som det så fiffigt heter.   Tur att det är världens bästa arbetskamrater i hertzfamiljen.

Nu är det Godnatt :)

Tjejerna tog första segern för säsongen igår! 7-1 blev det tillslut mot brudarna i BK Vingen. 
   Många målgörare blev det också, det var roligt! Kul att se Fia som visade upp ett helt annat spel än tidigare. Lugnt och genomtänkt. Fortsätter hon så här kommer hon komma långt iår!
 Mina mungipor höll på att gå sönder av mina feta leenden så fort det blev mål. Och att få vara en del av det här laget är så fruktansvärt värdefullt.
   Men, visst gör det ont också. Jag saknar allting som jag inte är en del av längre.
  Jag saknar pirret i magen, tagget innan match. Jag saknar att få ta på mig matchstället och knyta skorna extra hårt. Jag saknar uppvärmningarna och klivet in på planen. Jag saknar att få vara nöjd över fina passningar eller snygga mål. Jag saknar att få vara förbannad över dåliga passningar och värdelösa skott. Jag saknar pöketkedjan och jag saknar mina klubbor.  Det kommer bli ett tufft år. Tufft för mig att inse att det nog är slut här. Tufft att inse att jag inte längre kan kalla mig för "en i laget".

Så många gånger som jag lyssnat igenom hennes album. Och så många gånger som jag lyssnade på Fire Fire när jag åkte till skolan varenda morgon. Hon är verkligen en utav mina bästa. Mmm!
  Hennes nya album kommer ut den 7:e Oktober. Och på den finns den här godingen (låten som är med i reklamen för Saab 9-3X)  Tills dess får man underhålla sig med det som går att hitta på internet. 

And I will do what it takes
Take on the demons and hold on to you

Igår tog min mobil en liten hemlig resa sådär mitt på dagen när jag behövde den som mest. Letade som en galning på hela Skavsta, kröp under bilar, letade i vattenpölar, under bildäck.... utan resultat. Och sen ringde Lisa som en räddande ängel och talade om att hon hittat en liten mobilponke i sin bil.

Idag har jag varit ledig efter två toppendagar på Hertz.  Har donat hela dagen med allting inför lördagen, och ändå är inte ens hälften färdigt. oouuh.  Imorgon kommer tältet och allt såntdär, ska bli spännande att se om allting kommer fungera ihop. Tur att jag har världens bästa föräldrar som ställer upp helhjärtat och donar med både det ena och det andra för att allting ska bli så bra som möjligt.

Ikväll ska jag simma, relaxa i solariet och bastun och sen kika när tjejerna tränar. På lördag har vi första träningsmatchen den här säsongen. Åby står för motståndet. Heja Onyx!!