Här står livet i farstun så nära inpå, men det är nåt som gnager ändå
Mitt annars så glada humör var spårlöst försvunnet idag. Jag letade tamejfan överallt utan framgång.
Åkte till ramdalen, föll ihop i ett solarium en stund och sen duschade jag länge och avslutade en kort stund i bastun. Och inte förrän då, kunde jag slappna av och strunta i att försöka hitta orsakerna till varför jag var grinig. Det bara var så idag helt enkelt.
Sen kollade jag när tjejerna tränade. Och inte förrän idag slog det mig att jag kanske aldrig mer kommer spela innebandy. Slutar jag nu lär jag inte börja igen. Det är ju med dom här tjejerna jag vill spela och inte med några andra. Tungt
Bad day, helt enkelt. Tror jag ska boka in mig på SPA nästa gång jag är långledig. När nu det blir. Hela september är full med 20årskalas, träningsmatcher, träningar och jobb i massor. Gud vill att jag ska känna att jag lever tydligen. Jag som brukar tycka att september är världens bästa månad...
Nu ska jag duuna, börjar 11 imorgon. Skönt.
Godnatt!
Tror det ÄR PRECIS så man ska tänka även om det inte alltid är lätt och vi alltid ska analysera allt vi känner. Istället borde vi konstatera. Japp idag är jag jag arg och det är jag just nu. Vi är ju allt, glada, arga, ledsna, avundsjuka, svartsjuka, griniga, tjuriga, giriga. Ja allt. Att lära sig att acceptera är nog det svåraste. Men vi kan försöka jobba på det...;) Kram på Dig!!!
